Kalaskväll!
Chokladsåsen som de hade till fick vi däremot inte smaka. Kanske lika bra i och för sig eftersom vi möss inte ska tåla lika myclet choklad spom våra hussar och mattar, så jag får väl se det från den ljusa sidan: hon är rädd om oss. Det är något att var stolt över, att jag har en så superbra matte!
Lek och skoj!
Nu i veckan såg matte till att få hem lite godis åt oss. Och det var inte vilket godis som helst, det var Kitbits! Mums!
Men tro nu inte för det att det var lätt att få tag i de där delikata sakerna. Matte skulle nämligen prompt gömma de på alla möjliga sätt. Var det inte i en tändsticksask så skulle hon få oss att dra ur lådor eller sparka runt en boll. Fast den där bollen hade massor av hål i sig så vägrade oftast vårt godis att ramla ut.... Detta att gömma godis kallas visst aktivering.
Nåja, vi fick i alla fall till slut tag i det, allt medan matte fotade oss. Jag kan dessutom erkänna att det trots allt var ganska kul att få leka med de och lösa lite problem. Det var första gången jag fick leka med de, och det svåraste var nog bollen. Fast lådan kunde Zander tydligen hur lätt som helst lösa. Han nosade genast rätt på i vilken låda kitbitsen låg och drog ut den precis så långt att det gick att få ner en nos i den.
Här står min far och tuggar på Kitbits medan jag syns i det övre högra hörnet.
